De sista två nätterna vi hade i Australien så bodde vi på Chilli blue backpackers i Sidney. Det var tyvärr de sämsta och äckligaste hostlet vi bodde på under hela vår resa i Australien. Som ni kan se på bilderna nedan så såg vårt rum ut som en smutsig grotta... Eftersom att hostlet inte var så mysigt så spenderade vi våra dagar ute på stan. Vi promenderade bort till Paddy's market och det stora köpcentrat ovanför marknaden. Inne i köpcentrat gjorde vi varsitt fynd och gick därefter nöjda därifrån. Vi bestämde oss för att avsluta vår resa med att än en gång se Harbour bridge och Opera huset.

 

På flyplatsen när vi skulle ta flyget till Thailand så mötte vi en svensk tjej i kön till incheckningen hon heter Linda. Vi började prata och bestämde oss för att hålla ihop på flygplatsen så vi hittade till rätt flyg. När vi skulle gå igenom säkerhetskontrollen så frågade Sara en av vakterna efter en genomskinlig plastpåse till hennes vätskor. Han gav oss glatt alla tre varsin påse. Sedan frågade han vart vi kom ifrån och när han fick höra att vi var svenskar så lät han oss gå genom säkerhetskontrollen via express kön istället för den långa vanliga kön. Det tackade vi glatt för! Vi hittade snabbt till rätt flyg och allt gick bra.

 

När vi skulle åka tillbaka till Sidney med inrikesflyg så fick vi en så pass tidig flygtid att vi bestämde oss för att sova på flygplatsen. När vi satt och väntade på bussen till flygplatsen mitt i natten så kom det helt plötsligt fram en kille och började prata med oss. Det visade sig att han och hans två brasilianska kompisar hade åkt förbi och sett oss, "trott" att vi skulle sova ute och vände för att erbjuda oss en sovplats. Vi som någon dag innan hade sett Taken 2 blev snabbt på vår vakt och försökte verka väldigt ointresserade. Till slut gick han och våran buss kom, tack och lov!

 

Väl på bussen fick vi höra att flygplatsen var stängd till klockan halv tre på morgonen. Vi hade inte så mycket annat val så vi fick åka till flygplatsen, sätta oss utanför och vänta tills det öppnade. Det var också en annan kille med på bussen som hade samma planer som oss, så han gjorde oss sällskap och vi kollade på film och slumrade till lite då och då. Tiden gick ganska fort och det tog inte lång tid tills vi fick checka in och vi sat på planet till Sidney.

 

En heldag på tur med Captain Matty och Mattman.

Dagen började med att en man kom springandes, barfota, med öppna armar mot oss då vi stod utanför vårt hostel och väntade på bussen som skulle hämta upp oss. Mannen förklarade snabbt att han var Mattman och vår reseledare för dagen. Väl på bussen så satte vi oss längst fram precis bakom vår chaufför Captain Matty! Det visade sig snabbt vara ett väldigt bra, eller dåligt, beslut beroende på hur man vill se det. Under resans gång skulle alla på bussen bekanta sig lite med varandra så vi fick var och en svara på 4 frågor. Dessa var följande:

* Vad du heter och vart du kommer ifrån.
* Hur länge du ska vara i Australien och varför du är där.
* Din relationsstatus
* Om du viker, knögglar eller virar ditt papper runt handen när du ska torka dig efter ditt toa besök.

Såklart fick vi "äran" att börja och precis sådär i början så lyssnar ju alla noggrant i hela bussen. Våra svar på relationsstatusen blev ju det gamla vanliga "It's complicated" vilket vi fick äta upp resten av dagen. Det satt en kille i sätet bakom oss som svarade att han var singel och Captain Matty började genast reta honom och säga att han borde fråga efter "Team Swedens" nummer. Stackars kille!

Hur som helst, vårt första stopp var vid en gammal vulkan som haft ett utbrott men numera var en fin liten sjö. I sjön fick vi syn på massor av små sköldpaddor och fiskar. Vi blev bjudna på färsk frukt, minimuffins och drycker. Med på bussturen var en grupp Koreaner. De var precis som alla andra asiater väldigt glada i att ta lustiga bilder. De ville väldigt gärna ta en bild med oss och det ställde vi såklart upp på. När vi ställde upp oss på rad för att alla skulle synas på bilden så ställde sig en av koreanerna och kramade om Sara. Det såg precis ut som när en människa kramar om ett träd. I det här fallet så var det förstås Sara som var trädet!

När vi sedan skulle åka vidare mot nästa mål så bad Sara Bella att spänna åt hennes Bh-band varav Mattman börjde tjoa i mikrofonen så hela bussen hörde: "Svenskarna tar av sig kläderna!". Captain Matty tittade snabbt i backspegeln, körde in till vägkanten och stannade. Alla i bussen kollade bort mot oss och skrattde varav vi blev knallröda i ansiktena och kunde inte sluta skratta. De fortsatte sedan att skämta om det hela dagen, precis som våra svar på relationsstatusen. Vi fick alltså ganska mycket uppmärksamhet under den här resan vilket var väldigt kul.

Innan lunch så stannade vi till på ett ställe där vi såg en liten sjö långt nere bland klippor och träd. Den sjön har ingen kunnat mäta djupet på. En dykare hade kommit så långt som 85 meter ner i djupet innan han var tvungen att ge upp. Efter det gick vi ner till en annan sjö vid ett fint litet vattenfall där alla fick bada innan maten. Som ni ser på bild här nedanför så ville fler av koreanerna ta bilder ihop med långa Sara!

Vid lunchtid så stannade vi till på en restaurang där vi åt fish & ship och drack kall cola, mums! När vi hade ätit upp vår mat så kom Captain Matty fram och tjoade "Team Sweden!" och visade oss två Tequila shots som han tyckte att vi skulle ta. Han hade redan tvingat den ensamma korean killen att ta en shot med haken att han skulle följande: slicka saltet av sin tjejs knä, ta shoten, sedan ta limen från tjejens mun....

Efter maten så åkte vi vidare till det kända vattenfallet Milla Milla. Där var det svinkallt i vattnet och vi stannade inte så länge utan vi åkte vidare till Josephina falls där vi fick åka kana ner längs med klipporna. Sedan avslutade vi dagen med att fika tillsammans innan vi åkte med bussen hem igen.

Hela den här dagen bestod av skratt och vi var bra trötta när vi kom tillbaka till vårt hostel igen.

 

När vi såg att Taken 2 gick på bio så tänkte vi:

"Varför inte se den nu när vi själva är ute på resande fot och endast möter massa fransmän!?".

Alla som har sett Taken 1 förstår vad vi menar, för er som inte vet vad vi pratar om, SE FILMERNA! Liam Neeson är grym!

 

När vi anlänt med bussen till Cairns så fick vi leta efter vårt hostel i en evighet! Vi skulle bo på Nomads hostel i Cairns och det visade sig finnas två olika. Det ena låg centralt medans det andra låg en bra bit bort från centrum. Vilket hostel tror ni att vi bodde på? jo, det som låg lååångt bort såklart. Som tur var gick det en shuttle buss mellan centrum och hostlet så vi överlevde våra två nätter där borta utan att dö av tristess.

Första dagen i Cairns så promenderade vi in till centrum längs strandpromenaden. Längs hela stranden finns det varningsskyltar där det står att man ej bör bada då man kan riskera att bli skadad eller uppäten av en krokdil. Sånt behöver man inte oroa sig för hemma direkt! På grund av krokodilerna så finns det en lagun precis vid strandkanten där folk kan bada istället. Första dagen i Cairns så var det en marknad precis i det området. Så vi hade en mysig dag i solen då vi strosade runt på marknaden.

Väl tillbaka på vårt hostel så stötte vi ihop med Nhan, Fransmannen som vi träffade i Mission Beach. Vi blev alla väldigt förvånade men glada över att känna igen någon i Cairns.

När vi var i Mission beach så bodde vi på Absolut backpackers vilket vi trivdes väldigt bra på. Under dagarna där så tog vi det mest lugnt och gjorde sådant som vi behövde. Vi tvättade kläder, firade vårt fallskärmshopp med muffins istället för kanelbullar som ni åt hemma, vi gjorde ordentlig mat och provade chips med kycklingsmak.

En extra hälsning till pappa Björn som är tokig i ryggsäckar. Här nedan ser du att vi är och handlar på Wolley's och vi bär maten i RYGGSÄCKEN. Fantastiskt va! ;)

Under vår vistelse i Mission Beach så träffade vi många trevliga människor. Bland annat tre killar och en tjej från Frankrike. Vi bjöd dom på det svenska godiset "jätte salt" vilket de inte alls uppskattade. Vi tror inte att det finns saltlakrits i Frankrike då de såg ut som att de ätit något från botten av soptunnan och var på väg att spy när som helst. Vi fick oss ett gott skratt och har lovat dom att skicka en påse "jätte salt" till dom när vi kommit hem igen.
En av Fransmännen ser ni på bilden nedan, han heter Nhan och kommer ursprungligen från Vietnam. Så vi passade på att fråga honom lite om Vietnam då vi ska åka dit snart.

Samma dag som vi skulle ta bussen till Cairns så besökte vi ett ställe i Mission beach som heter Tanja's Wildlife. Tanja är en kvinna som lever för att rädda djur. Hon åker runt på gatorna i Mission beach tidigt på morgonen och letar efter skadade djur, bland annat wallabies som ni ser nedan. De är släkt med kängurur fast de är betydligt mindre. Förutom att gosa med wallabies så fick vi "gosa" med en blå tungad ödla, utan svans, en phytonorm och titta på fåglar. Sara gosade med alla djuren medans Bella nöjde sig med att endast gosa med en wallabieunge.

 

 

Vi bokade en Whitsundays resa med båten Avatar, som är en katamaran, och det var en båttur på tre dagar och två nätter. Vi tänkte inte skriva så mycket om detta då bilderna talar för sig själv. Det blev dock inga undervattensbilder då kameran inte ville samarbeta för fem öre!

Första dagen så solade vi på däck. Sara var såhär glad! :D

en liten bild på vår hytt. hytten var så liten så sara fick ha sina fötter ut genom ett hål för att få plats att sova.

Killarna på båten underhöll oss andra under solnedgången. Här ser ni ett avsnitt ur deras version av Titanic.

Så här ser ena sidan av båten ut.

Solnedgång och en trött bella efter snorkling i väldigt salt vatten!

Dag två vaknade vi till den här fina soluppgången.

White haven beach.
Detta ställe var otroligt vackert och det går inte att hitta något liknande någon annan stans.

Utkiksplatsen ovanför white haven beach.

Vi tog en promenad på stranden i den väldigt fina mjuka sanden. här hoppar sara av glädje!

Bella på stranden, också hon är glad!

Sara gör konster? väldigt fin bild iallafall :D

under båtresan så snorklade vi två gånger. Alla var tvungna att använda dessa "stingersuits" då de var en säkerhetsåtergärd för att ingen skulle bli bränd eller stucken av något djur i vattnet. Visst är vi fina?

Hela gänget på båten. vi hade en bra tur med trevligt sällskap och väldigt mycket skratt!

Nu styr sara båten mot Airlie igen. tur nog gick vi inte på grund. 

Självklart skulle den andra svensken också visa att vi inte får alla skeppp att sjunka. Kaptenen hade nämligen retat oss för skeppet Vasa. 

Vi tog bussen från Brisbane klockan 7 på morgonen och var framme vid Australian zoo vid 9 på morgonen. Det var en dag med vädligt varmt och fint väder så vi hoppades på att alla djur skulle visa sig trots det. Under dagen så klappade vi kängrur och koalor, tittade på krokodilshowen vilket var ett måste då det var Steve Irwins stora grej och det numera är hans fru och två barn som håller i den showen. vi fick under showens gång bland annat höra om Steve Irwins son Roberts första vistelese i showen. Robert var bara en månad gammal när Steve höll i honom med ena handen och matade en krokodil med den andra. Detta kom sen att visas på nyheterna var 15 min. Därför får Robert vänta tills han fyllt 10 innan han får mata en av de stora krokodilerna. Än så länge får han nöja sig med de små (ni ser bild nedan).

Efter dagen så tog vi en nattbuss från Australian zoo till Airlie.

Vi spenderade endast två nätter i Brisbane då vi inte hade några speciella planer där. Vi bodde på Bunk Backpackers hostel och första kvällen när vi anlänt fick vi en gratis måltid, vilket var mycket bra då vi inte hunnit handla någon mat. Själva hostlet i sig var väldigt fräscht. Trots att vi bodde i ett rum med åtta bäddar så var det väldigt avskilt och privat, vilket kändes väldigt skönt. Så vistelsen på hostlet var vi väldigt nöjda med.

 

Andra dagen så bestämde vi oss för att promenera runt lite i Brisbanes centrum. Efter att vi kollat runt i massor av affärer så slutade det med att Sara inhandlat ett par shorts och en skjorta. Sedan hade vi båda inhandlat en biljett till Australian zoo för kommande dag! På vägen tillbaka till hostlet så reagerade vi på hur områdets byggnader såg ut då det var en salig blandning av gammalt och nytt. Gamla kyrkor som såg fridfulla ut låg bredvid alldeles nybyggda skyskrapor, vilket kändes lite märkligt. Väl tillbaka på hostlet så fixade vi internet och spenderade resten av kvällen med att maila nära och kära och boka kommande hostel.

 

På grund av att det var många som pratade negativt om Surfers Paradise så bestämde vi oss för att bara stanna där över dagen. Vi ville fotografera den omtalade stranden och i väntan på bussen vidare till Brisbane tog vi oss en törstsläckare, Tango Mango & Berry Mix.

 

Hej bildbomb!

 

Efter en 12 timmars nattbuss från Sidney så var vi äntligen framme i den lilla, men levande, staden Byron bay. Det första vi gjorde när vi klev av bussen var att träffa på fem svenska tjejer. Det visade sig ganska snabbt att vi bodde på samma hostel så vi promenerade bort dit tillsammans. Vi lämnade sedan av bagaget och fick oss en liten rundtur på hostlet av killen i receptionen. Det var ett par timmar kvar tills vi kunde checka in på hostlet så vi promenerade ner till stranden, medans de andra svenska tjejerna gjorde något annat.

 

När vi äntligen fick checka in så gjorde vi oss snabbt hemmastadda och somnade i sängarna, som vanligt! Efter vår powernap så fräschade vi till oss och när vi kom tillbaka till rummet så hade det flyttat in tre killar från Sidney, Jack, James och Hoo (som vi döpt honom till). De visade sig vara väldigt trevliga och pratsamma, så vi skrattade gott tillsammans. Killarna ville gärna lära sig lite svenska så vi försökte lära dom ramsan "sju sjösjuka sjömän.."  vi fick världens skrattanfall när det första ordet som skulle vara "sju" istället blev ett svagt och osäkert "ho-ooo" som en liten uggla! Där har ni förklaringen till att den sista killen heter Hoo. Senare på kvällen så bästemde vi oss, i sista minute,n för att följa med hostlet till en krog och äta tillsammans. Efter maten så dansade vi resten av kvällen och när vi träffade på våra rumskamrater så tjoade vi glatt HOOO! till varandra. När vi sedan kom tillbaka till hostelet så stod personalen i receptionen och åt kakor och Sara blev helt lyrisk och tjoade "cookie!" så hon fick en kaka av personalen och var sedan nöjd med kvällen.

 

Andra dagen på Nomads i Byron bay så var vädret inte på topp. Det var molnigt och blåste en del, så vi bestämde oss för att titta i de butiker som fanns i området och gå till wicked travel för att boka ett av våra äventyr. När vi sedan kom tillbaka i hostlet så hade våra gamla rumskamrater flyttat ut och åtta andra flyttat in, det visade sig snabbt att sju av tio i det rummet var svenskar. Vilket kändes väldigt konstigt men roligt, vi trodde nämligen inte att vi skulle prata så mycket svenska på den här resan. Kvällen slutade dock tidigt då vi skulle iväg tidigt morgonen därpå. Dock blev det inte någon sömn som vi hoppats på när de övriga i rummet varit ute och festat och kom hem olika tider. Problemet med detta var att dörren in till vårt rum smällde något oerhört varje gång någon glömde att hålla emot när den stängdes. En av de som inte var svenskar i vårt rum kom hem vid halv sju på morgonen och började skrika "SWEDEN! EY SWEDEN ARE YOU AWAKE, STOP LAUGHING" och efter en stund skrek han helt plötsligt "SVENSK MJÖÖÖÖLK!" och alla brast ut i skratt, ropade sedan tillbaka "GO TO SLEEP!"

Till slut fick vi sova någon timme innan vi skulle med bussen till Surfers Paradise.

Nu har vi äntligen fått en bra internetkontakt, så nu lär ni få en del att läsa om hur vi har haft de under resans gång!

 

Vi börjar med att berätta om hur vi hade det i Sidney!

Som ni vet så bodde vi på Jackaroo Hostel i kings cross. Hostlet i sig var väldigt bra. Personalen var trevlig och vi hade bra rumskamrater så vi kände oss snabbt hemma där, men vi orkade inte göra så mycket då första dagen fick bestå av sömn då vi var helt slut efter vår flygresa ner hit.

 

Andra dagen i Sidney bestämde vi oss för att vara riktiga turister så vi promenerade bort till Opera huset och Harbour bridge för att fotografera lite. Vi gick genom parken som ligger intill Opera huset och insåg då att Sidneyborna är väldigt aktiva av sig. Vi mötte och blev omsprungna av joggande människor hela tiden, vilket aldrig skulle hända hemma. På tal om annat som inte heller kan hända hemma så mötte vi fyra kakaduor på väg tillbaka till vårt hostel. När vi sedan var tillbaka på vårt hostel igen så bestämde vi oss för att leta upp en resebyrå för att boka våra kommande äventyr här i Australien. Vi hamnade till slut på Wicked travel och när vi gick därifrån så var vi några tusenlappar fattigare. Vad vi bokade genom dom berättar vi inte nu utan det får ni ta reda på genom att läsa våra kommande inlägg ;)

Tredje dagen så lämnade vi Sidney med en 13 timmars nattbuss till Byron Bay!

 

Här kommer lite efterlängtade bilder från vår vistelse i Sidney :)

 

 

 

Ja, vi tänkte mest bara skriva att vi lever! Vi trodde att vi kunde göra en längre uppdatering men det har varit dålig tillgång till internet så det får bli senare! Sålänge får ni en bild från första dagen i Sidney på The Jackaroo hostel! Övertrötta men glada tjejer!

 

Vi kan även berätta att vi har kommit högre upp i landet och att vi kommer uppdatera, MED BILDER när vi har tillgång till bättre internet! och...... imorgon ska vi på zoo, vad ska ni göra? ;)

 

Puss o kram o grattis!

Efter tva natter i Sidney sa fortsatter vi till Byron Bay med en nattbuss. Vi vet inte nar vi far tillgang till internet igen.

 

Vi hoppas ni inte blir allt for besvikna pa varan lilla uppdatering ;) Ha det sa bra sa lange! Vi gor en langre uppdatering nar vi har de tre sista bokstaverna i alfabetet ;) Vi hors da!

 

Vi fick önskemål av våra mammor att skriva om våran flygresa ner till Sidney, så nu ska ni få höra!

 

Flygresan från Stockholm till London innehöll mycket turbulens och vi hade dödsångest lite till o från, så det var ingen sömn där inte! Väl framme i London gick terminalbytet mycket bättre än vad vi hade väntat oss. I väntan på nästa plan fick vi tiden att gå genom att titta på alla konstiga männsikor som gick förbi. Det är ju trots allt halva nöjet, haha!

 

Detta var den längsta flygresan av alla tre vi gjorde på vägen ner. Vi bad till gud att vi skulle få bra platser och trevligt sällskap men..... det med trevligt sällskap kunde vi snabbt glömma! Nog för att vi kan ha lite svårt för engelskan ibland så går det inte att jämföra med det här... Bredvid oss satt två äldre italienska damer som inte kunde ett endaste ord engelska! Så när flygvärdinnorna kom med maten pekade de på våran mat i hopp om att få samma. Eller när Bella frågade om de behövde hjälpa med underhållningssystemet, vilket hon kom att ångra när italienskorna började snacka italienska med deras rökiga stämmor och pekade på det ena och det andra. Till slut fick de fram ordet movie och då fick vi lite lugn och ro. Förutom det bestod hela resan av försök till att sova. Vi avslutade resan med att äta frukost klockan 6 på kvällen, lokal tid,

 

VId det här laget var vi ganska så trötta på att sitta i ett flygplan och ville bara komma fram, så vi fördrev tiden med att kolla på film och spela Vem vill bli miljonär. Denna flygtur fick vi även väldigt god mat, det blev Currykyckling a la Singapore, NAM! Så vi var mätta o belåtna när vi klev av flygplanet i Sidney. Väl där började vi oroa oss om vårat baggage hade kommit fram eller om det var på vift i någon annan del av världen. Oron släppte när Bella såg sin enorma gröna väska och min jättepåse lite längre bort. Wohoo! Sen tog vi bussen till The Jackaroo Hostel, busschaffören var väldigt trevlig och körde oss lite överallt och ingenstans innan vi blev avsläppta. Personalen här på hostelet har varit väldigt välkommande och hjälpsamma. Vi har tagit en promenad i området och köpt oss lite mat som vi skalaga till ikväll,men nu ska vi ta oss en dusch efter att ha halvsovit genom hela dagen.

 

ps. När det gäller gratis alkohol på flyget så hade Pappa Björn alldeles rätt! Men vi har bara druckit cola, vatten och käkat massa kakor!

 

Ja, så har våran resa sett ut hittills. Vi hörs vid nästa uppdatering, KRAM!